Olikabehandling kan yttra sig på olika sätt. Det kan handla om att en persons behov och förutsättningar inte beaktas, vilket leder till en missgynnande handläggning. Ett annat exempel är när personer från olika grupper behandlas olika utan saklig grund.
Enligt patientsäkerhetslagen (SFS) är vårdgivare skyldiga att rapportera allvarliga händelser och tillbud till nationella myndigheter. Inom hälso- och sjukvården är det främst Inspektionen för vård och omsorg (IVO) och Läkemedelsverket som tar emot dessa anmälningar. Genom att systematiskt rapportera avvikelser och hantera synpunkter från patienter och närstående kan vårdpersonal lära av misstag och förhindra att de upprepas.
Inspektionen för socialförsäkringen (ISF) har på regeringens uppdrag granskat Försäkringskassans hantering av sjukpenning. Syftet har varit att undersöka om handläggningen anpassats till individers behov och förutsättningar, samt om olika grupper behandlas olika på ett omotiverat och missgynnande sätt. Resultatet visar att det finns risk för olikabehandling baserat på faktorer som ursprung, kön och ålder.
I vissa fall kan det vara nödvändigt att anmäla en händelse till flera myndigheter samtidigt, särskilt om den kan ha lett till eller riskerar att leda till en vårdskada. Exempel på sådana situationer inkluderar:
Efter en krävande händelse kan det behövas extra stöd till berörda personer. Ett sätt att hantera detta är att kontakta de i gruppen som upplevt behov av ytterligare hjälp. I stödteamet ingår ofta en så kallad 'dörrvakt', vars uppgifter inkluderar:
| Roll | Uppgift |
|---|---|
| Dörrvakt |
|
Kommunal har nyligen lanserat en ny arbetsmiljöstrategi med titeln 'Alla har rätt till en bra arbetsmiljö'. Strategin riktar sig främst till skyddsombud på olika nivåer och syftar till att skapa en arbetsmiljö där personalen trivs, utvecklas och vill stanna kvar.